Smör, skivade krämigt kokta ägg, bra ansjovis och klippt gräslök på toppen, är Fredriks förslag på en riktigt god knäckemacka.
Knäckebrödet – ett kulturarv
– Man kan äta knäckebröd på så många olika sätt och vid så olika tillfällen, menar han, frukost, lunch, middag och som mellanmål. Sedan tycker jag det är kul att ta in knäckebrödet i finmåltiden också! Det finns ju massor av härliga rätter där knäckebrödet passar perfekt!
Fredrik har varit med i Knäckebrödsakademin sedan starten. Han ser knäckebröd som ett svenskt kulturarv, som vi ska vara rädda om, och hans egen matlagning är också i hög grad ”knäckebrödsanpassad”. På Fredriks restauranger står knäckebrödet alltid framme.
– Tillsammans med maten vi serverar, tycker jag det är en självklar sak, säger han. Våra gäster äter också mycket hårt bröd, så det är väldigt uppskattat!
Fler borde dock få möjlighet att komma i kontakt med knäckebröd, menar Fredrik. Generellt sett äter en yngre generation mindre knäckebröd, vilket är en utmaning för våra knäckebrödsbagare. På frågan om Fredrik har några förslag på hur vi kan intressera de yngre målgrupperna för det hårda brödet svarar han:
– Jag kan bara se positiva utmaningar! Det är en väldigt bra produkt vi har. Den är äkta, nyttig och prisvärd. Det finns alla möjligheter – också till viss produktutveckling.
Ett exempel han tar upp är Wasabröds sandwichsortiment.
– De har till exempel ett bröd med gräslökskräm. Det har jag alltid i bilen och får jag blodtrycksfall trycker jag alltid i mig ett par!
Fredrik har också tankar kring skolornas möjligheter att exponera knäckebrödet för sina elever. Han skulle vilja involvera det hårda brödet mer i vissa anrättningar, så att det inte bara är som det alltid har varit – lite knäckebröd och en bytta smör i ena hörnet av skolmatsalen!
– Man skulle exempelvis kunna använda brödet som en angränsande rätt till pytt-i-panna i form av en knäckemacka med rödbetor, funderar han. Om vi vågar använda det hårda brödet på ett överraskande sätt, börjar vi också se det med nya ögon.
– Knäckebrödet behöver helt enkelt mer synlighet. Det är en viktig uppgift för Knäckebrödsakademin att bidra till det.
Det handlar också om att nå nya grupper.
– Många, inte minst utlandsfödda, har aldrig prövat på vår mat, säger Fredrik. Jag träffade till exempel nyligen en utlandsfödd kille som för första gången åt isterband och tyckte det var jättegott!
– Vi måste hålla i vårt mathantverk. Det är inte alla nationer som har ett sådant! Knäckebrödsakademin är en del i att värna om det arv vi har och föra det vidare till nya generationer.
Text: Inger Holmström